Häxjägaren

Handlingen utspelas i mitten på 1600-talet i Lindheim, en borg med kringliggande samhälle i Hessen/Tyskland.
Eftersom de styrande adelsmännen i Lindheim blir varse om att vissa Lindheimbor beskyller varandra för häxkonst, utfärdar adelsmannen v.Rosenbach en ny polisförordning mot detta. Han blir härtill uppmuntrad av fogden Geis, som poängterar att böter och ersättningar från dömda kan bekosta reparationen av borgen, vilken blev illa skadad under det stora (30-åriga) kriget. Geis ser också stora möjligheter att berika sig själv och öppnar häxdomstolen samt utnämner sig själv till domare och några av sina närmaste vänner till nämndemän.
Ett antal personer blir dömda till döden, efter att deras skuldförklaring har framtvingats genom tortyr eller angivelse av falska vittnen.
Så snart de dömda har avrättats genom bränning, hängning eller halshuggning tar Geis och hans vänner hand om deras egendomar.
Enligt Geis kan alla invånare vara skyldiga till trolldom, särskilt de förmögna. Nästa offer är Martha, makan till Lindheims välsituerade mjölnare Johannes, som för några år sedan födde ett dött barn. Geis tar detta till anledning att anklaga henne, barnmorskan och några andra kvinnor för att ha lagat en häxsalva av barnet. Martha torteras på det grymmaste sättet och medger sin skuld för att slippa smärtan. Johannes kontaktar några inom den styrande adeln för att utverka hjälp, men förgäves. Det slutar med att även han häktas och kastas i samma cell som Martha. Kyrkoherde Hölker med vänner befriar Johannes ur Häxtornet, men måste lämna Martha, som är för svag efter all tortyr. Den 23:e februari 1664, avrättas Martha, hängande i kedjor genom ett hål i taket till den första våningen i Häxtornet, Slutligen sätter ledaren för Riddarförbundet stopp för häxförföljelsen. Geis fråntas sitt ämbete och ska lagföras, men innan detta kan ske ramlar han från sin häst och bryter nacken när han jagar en kvinna som hade undkommit hans tidigare försök att avrätta henne.