Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975

»De olika uppsatserna bygger på gedigen forskning, men de är ändå skrivna så att de är tillgängliga för annat än forskare. Läsaren får på köpet en god inblick i Sveriges ekonomiska historia under perioden 1940–1975.« Bibliotekstjänst

Yrkesutbildningen i gymnasieskolan debatteras ständigt och kritiseras ofta. Det är egentligen inte så konstigt eftersom den ska uppfylla många krav som inte alltid är så lätta att förena. Det svenska sättet att organisera yrkesutbildning kännetecknas bland annat av krav på likställdhet mellan teoretiska och yrkesinriktade program och att elever vid de yrkesinriktade programmen både förväntas uppnå högskolebehörighet och bli väl förberedda för yrkeslivet.

I studien Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940–1975 beskriver en grupp ekonomhistoriker hur utbildningsideal och samhällsvillkor påverkat utvecklingen av dessa utbildningar under en kritisk period när den ”svenska yrkesutbildningsmodellen” formerades. Den är unik i ett internationellt perspektiv och har, trots många reformer, i allt väsentligt behållit sina kännetecken sedan den cementerades för mer än fyrtio år sedan.

Hur och varför kom den svenska yrkesutbildningsmodellen att skapas och utvecklas? För att förstå det måste även dess ursprung och framväxt förstås – något som debatten ofta missar. Författarnas syfte är att ge kunskap om den yrkesutbildning som föregick den nuvarande utbildningsmetoden, men också att ge nya insikter i de processer som ledde fram till att en helt ny modell etablerades.

Den 26/8 2013 publicerade Expressen en debattartikel signerad Peter Håkansson & Anders Nilsson. Rubriken löd ”Lärdomarna som Björklund missat”. Ta del av artikeln via följande länk: http://www.expressen.se/ debatt/lardomarna-som-bjorklund-missat/