Ägodela

”Det är inte borrmaskinen vi vill ha utan hålet.” Det är kanske det mest klassiska exemplet för att förklara idén bakom ”kollaborativ konsumtion”. Grundprincipen är att det är tillgången som är det väsentliga, inte själva ägandet.

Vi går från privat ägande till att dela på tillgångar, från gågatan till internet. Vi lånar, byter, hyr, köper second-hand och delar istället för att köpa nytt – och sparar på så sätt på miljön, samtidigt som vi bygger upp förtroende och gemenskap.

Det är i alla fall idén. De sociala nätverken har tagit delandet till en helt ny skala, och vi ser både stora företag och sociala rörelser växa fram över Europa.

Årets bok från Naturskyddsföreningen tar tempen på den trend som kallats allt ifrån ”peer-to-peer-samhället” till ”delandets ekonomi”. Eller som vi föredrar att kalla det: att ägodela.

Är denna konsumentrevolution miljövänlig? Hur tar vi vara på den potential som finns? Och vad ska man tänka på när man börjar ägodela?