Moon Kissed

Jag var den utvalda.

Född med den sällsyntaste kraften. Ödesbestämd partner till de mäktigaste, starkaste och stiligaste männen i vår flock.

Jag skulle förändra världen och föra Vargnationen till nya höjder.

Tills jag mördade min partner under bindningsceremonin och stack.

Jag vet vad du tänker.

"Han måste ha behandlat mig fruktansvärt."

Nepp. Man kunde inte ha träffat en gulligare kille.

"Han var hundra år gammal med tre ruttnande tänder, kroppslukt och aggressiv tåsvamp."

Återigen, nepp. Han var närmare en och nittio av ung, mörk, sexig och stilig perfektion med magrutor som fick en att gråta.

"Men varför, varför, bla, bla, bla."

Du vill ha svar. Det vill alla.

Jag dundrade in på Corvin Academy med ett pris på mitt huvud och utpressningsmaterial som gör mig oberörbar. Men alla, från alfarådet till de fem glödheta och arga partners jag nobbade, är fast beslutna att ta reda på varför jag dödade vår framtida alfa, och vad jag tänker göra härnäst. De är ännu mer beslutna att sätta mig i koppel.

Javisst, ja. Alla vill ha en anledning till den fruktansvärda, hemska sak jag gjorde och sveket mot allt jag en gång höll kärt, men jag ska bespara er lite tid och koka ner det till detta:

Skurken i den här berättelsen… Det är jag.