Vad en upphandlande myndighet inte behöver göra

Varje år mäter Svenskt Näringsliv det lokala företagsklimatet och rankar kommunerna i hur företagsvänliga de är. En av frågorna som ställs är hur företagen uppfattar att kommunerna hanterar den offentliga upphandlingen. Svaren är nedslående, år efter år får den offentliga upphandlingen bottenbetyg. Klagomålen är många, men störst irritation hos företagen skapar ska-kraven, bristande dialog och luddiga förfrågningsunderlag som inte går att förstå eller räkna på. Ingen av dessa irritationsmoment måste finnas där enligt lagarna. Svenskt Näringsliv vill, med publiceringen av denna skrift, peka på att det inte är lagstiftningen det är fel på utan tillämpningen. Lagarna, dels nuvarande och dels kommande (som bygger på Genomförandeutredningens förslag) ger upphandlande myndigheter och enheter stora möjligheter att genomföra upphandlingarna på ett effektivt sätt som gynnar konkurrensen och som leder till den goda affären. Lagarna ger många gånger möjlighet till förhandling, trots detta förhandlas det sällan. Dialog och uppföljning, som är en förutsättning för den goda affären, lyser ofta med sin frånvaro. Sist men inte minst omfattande kvalificeringskrav och ska-krav leder till byråkrati och många överprövningar.