Morfin

En ung läkare, ensam på en lantlig station i den ryska provinsen, griper till sprutan för att lindra en smärta — och blir patient åt sina egna recept. "Morfin" av Michail Bulgakov har formen av en dagbok: doktor Poljakov för anteckningar över sitt eget förfall, dos för dos, med en läkares blick och en drabbad människas allt smalare marginal.Anteckningarna läser sig som ett protokoll: det börjar med små lättnader, fortsätter med ransoneringar och löften, och slutar där löftena inte längre når. Bulgakov visste vad han skrev om — han arbetade själv som ung läkare på landsbygden och genomlevde ett morfinberoende innan han blev författare. Kanske därför moraliserar texten aldrig; den visar en mekanism, vad som händer när viljan långsamt vänder sig mot sig själv.Denna nya svenska översättning återger den korta berättelsens direkthet och presenterar Michail Bulgakovs "Morfin" som omsorgsfullt redigerad e-bok — ett dokument av stillsam fasa över beroendets logik, skrivet av någon som kände den inifrån.