Tjuvgömman

Han svarade inte, och det blev tyst en stund igen. Jag tyckte att jag måste hålla snacket i gång, och därför sa jag:



- Det ser man väl på en kille om han är en sån som... ja, som stjäl grejer...



Inte heller nu svarade han. Inte med detsamma. Han satt och tittade ut genom fönstret på de färgade lamporna och ungdomarna som fortfarande spelade miniatyrgolf i den tätnande skymningen. Sedan sa han utan att ta in blicken:



- Du skulle aldrig kunna tänka dej att göra ett inbrott, va?