Brev

Bilden av Tegnérs personlighet och hans begåvning som prosaförfattare framträder på ett utomordentligt sätt i hans brev.

Tegnérs brev tål jämförelse med Voltaires i fråga om kvickhet och Goethes i fråga om tankarnas djup och allvar. Heidenstam skrev att "Med sin eldsjäl är Tegnér såsom andlig typ ännu intressantare än Goethe, vilken väl är den metafysiska lyrikens oomtvistade konung, men vilkens självbiografiska skrifter förblekna vid sidan av de tegnérska breven." Han framträder med en nästan chockerande öppenhet och frispråkighet. Men framförallt möter vi i breven hans rika och varma personlighet, hans självkänsla liksom hans ödmjukhet, hans glada levnadsmod liksom hans förtärande melankoli.

I detta urval av 17 brev finns bland annat brev till Erik Gustaf Geijer, Carl Gustaf Leopold och Jacob Berzelius, samt flera brev till hans nära vän von Brinkman. Ett pikant inslag är Tegnérs dräpande svar från "Dårhuset" till sin fru sedan hon mot hans vilja fört honom till professor Jessens sinnesvårdanstalt i Schleswig. - Men framförallt fokuseras på brevväxlingen med hans musa, "biktmoder" och "litterära samvete", den sköna och vittra adelskvinnan Martina von Schwerin, som Tegnér var djupt förälskad i.