Gänget ger sig inte

Än en gång hade jag dragits in i ett kriminaläventyr. Jag och de andra i gänget. Det var väl vårt öde. Jag måste genast tala om det för dem. Handlöst lät jag mig falla till marken — såg mig omkring och fann att jag var ensam. Men nej, där syntes Bengt i öppningen till angränsande valv. Han vinkade ivrigt på mig men lade fingret på läpparna.



- Sch! Kom hit! Vi har hittat något. Det gäller strid på liv och död.