The Application of the Descriptive Phenomenological Human Scientific Method/Appliceringen Av Den Deskriptiva Fenomenologiska Humanvetenskapliga Metoden (Short Papers‪)‬

Inledning I en tidigare artikel (1) beskrev forfattarna Amedeo Giorgis (2, 3) deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metod och dess filosofiska grund (4, 5). Syftet med denna uppfoljande artikel ar att med hjalp av ett konkret exempel illustrera de metodologiska stegen fran insamling av data till den slutliga beskrivningen av resultatet. Infor en fenomenologisk studie ar det viktigt att forskaren klart och tydligt kan formulera och avgransa det fenomen han eller hon valt att undersoka. Vidare skall detta fenomen undersokas utifran det humanvetenskapliga perspektiv forskaren bar med sig (till exempel, psykologi, omvardnadsvetenskap, socialt arbete, sociologi, etc.) Det ar av betydelse att forskaren tydliggor och anvander sig av sitt perspektiv da undersokningen ar av vetenskaplig och inte filosofisk natur (1, 2, 3). Nar fenomenet val ar tydliggjort soker forskaren vanligtvis fa tillgang till detta som det ar genomlevt av andra. Det ar genom deras beskrivningar av sin egen erfarenhet som forskaren far sitt data material och kan paborja sjalva analysarbetet. Malsattningen med analysarbetet ar sedan att tydliggora och beskriva (6, 7) fenomenets meningsstruktur. Vi har i arbetet med denna artikel valt att anvanda oss av fenomenet frustration som ett konkret exempel.