Vid tidens slut

”Hon hade varit lycklig. Någon make behövde hon inte. Inte när hon hade det lilla torpet, täppan, djuren och Silla. Älskade Silla. Hennes underbara dotter. Vad gjorde det att ryggen värkte, magen morrade av hunger och händerna var fulla av blåsor? När Silla satt med brasans återsken i det gyllenlockiga håret och log sitt ljusa leende försvann alla bekymmer. Smälte likt den bittra vinterns isar och rann bort mellan de vitskurade golvtiljorna. Hon hade sett fram emot att få följa sin lilla flickas förvandling till kvinna. Inget hade kunnat glädja henne mera. Inget smärtade henne mera än att förlora den möjligheten. Förlora sin dotter. Om hon ändå inte hade skickat ut Silla att leta efter den där svampen!”

E-novell i genren Fairy tale, Mörkersdottir novell 2013