Slutet blir vår början

”En hjärtskärande drabbande bladvändare.”
Ingalill Mosander

En ovanligt gripande och känslostark spänningsroman med oförglömliga karaktärer – om den eviga kampen om ont och gott inom människan, och om hur långt vi är villiga att gå för att skydda vår familj.

För 30 år sedan blev Vincent King en mördare. Nu har han släppts från fängelset och är tillbaka i sin hemstad Cape Haven, Kalifornien. Alla är inte glada att se honom. Som Star Radley, hans ex-flickvän och syster till flickan han dödade. Och Walk, hans bästa vän, som numera är polischef och som var den som satte dit honom.

Duchess Day Radley, Stars dotter, är tretton år gammal och självutnämnd laglös. Hon gör som hon vill, men framförallt vakar hon över sin femårige lillebror Robin. När Duchess försöker skydda sin mamma, vars destruktiva liv tar sig alltmer desperata former, startar hon oavsiktligt en kedja av händelser som får tragiska konsekvenser för hennes familj - och för hela staden.

Kan vi verkligen fly vårt förflutna – eller är det dömt att upprepa sig?


”Vad ska man kalla den här romanen? Spänningsroman eller amerikanskt ödesdrama? Strunt samma, det är en tät, spännande bladvändare … Whitaker beskriver på ett övertygande sätt hur en traumatisk händelse aldrig släpper greppet om de inblandade.”
Vi läser

”Det kan knappast bli bättre. Full pott i betyg!”
BTJ

”En hjärtskärande bladvändare.”
Good Morning America

”Förtjusande, pulshöjande spänning.”
O, The Oprah Magazine

”En vackert skriven spänningsroman, fylld av oförglömliga karaktärer. Ett intrikat vävt porträtt av en småstad där nya och gamla synder krockar.”
Jane Harper

”Prosa lika kusligt vacker som platsen den beskriver, du kommer att tänka på den här romanen långt efter att du lagt den ifrån dig.”
Newsweek

”Jag ÄLSKADE den här boken. Från den fängslande intrigen till det vackra språket. Men det som framförallt fick mig att längta tillbaka till den var karaktärerna, inte minst unga Duchess … Det här är en bok att att läsa, och att läsa igen, och en författare att hylla.”
Louise Penny